Få saker påverkar människor så mycket som ekonomin. Ett litet felsteg som ung kan skapa problem med ekonomin under flera år framöver. Få unga har en buffert och ännu färre har kunskap om fördelar och nackdelar i olika sparformer och lånformer. Detta speglar sig bland annat i allt fler unga kommer till Kronofogden på grund av obetalda räkningar. Ett exempel kan tas från Uppsala där det 2015 var 9% fler som drogs till Kronofogden i jämförelse mot året innan. Det då i åldersgruppen ”upp till 25år”.  Detta är något som även går att se som en oroväckande trend över hela landet.

En väg att gå för att minska antalet personer som sätter sig i ekonomiska problem vore att höja kunskapen inom privatekonomi hos skolelever. Det är de flesta överrens om.

Partierna vill ha mer kunskap

När Ung Privatekonomi gjorde en enkätundersökning 2015 visade det sig att 7 av 8 riksdagspartier ansåg att kunskapsnivån inom privatekonomi hos elever som går ut gymnasiet är för låg. Det var då enbart Socialdemokraterna som inte ansåg att kunskapsnivån behövde höjas. Som en kommentar till undersökningen sa Jennifer Ström från Ung Privatekonomi:

” Undersökningen visar tydligt att riksdagspartierna står bakom det som länge varit Ung Privatekonomis målsättning; att införa mer privatekonomi i gymnasieskolan”.

Däremot går åsikten isär hos partierna gällande vem som bär ansvaret att höja kunskapsnivån. Men alla partier (utom socialdemokraterna) menar att skolan har en del av detta ansvar.

Kan kunskap göra skillnad?

Om privatekonomi ska vara ett enskilt ämne eller om det tydligare ska ingå i redan befintliga ämnen finns det olika åsikter om. Däremot är det bevisat att kunskap ligger till grund för bättre ekonomiska beslut, även om det handlar om väldigt liten kunskap.

För några år sedan genomfördes en undersökning gällande om varningstext på smslån skulle minska antalet tecknade lån. Enligt studien skulle varningstext fungera. Detta är även något som återspeglar sig i den nya snabblånelagen som lades fram på förslag 2016 och som förväntas gå igenom 2018. En av punkterna som tas upp är att en tydligare informationstext ska presenteras i samband med dessa lån. Det handlar om en liten varningstext som skapar ytterst lite mer kunskap hos låntagare. Men kunskap som kan skapa stor förändring i personens ekonomiska liv.

För mer kunskap behövs verkligen. Ett exempel är att enbart 3,6% av alla gymnasieungdomar kan räkna ut effektiv ränta. Detta enligt samma undersökning som refereras till ovan. Begreppet infördes just för att underlätta för konsumenter i jämförelse av olika lån.  I ett test där man visade ungdomar ett låneförslag kunde alltså bara 3,6% räkna ut den effektiva räntan. Ändå är det just den räntesatsen som man främst bör använda när privatlån jämförs.

I testet var det reklam för ett lån från Monetti (som då hette Folklån) som visades upp. Ett företag som tydligt visar upp skillnaden mellan nominell ränta och effektiv ränta. I en recension av Monetti visar det sig att ett lån på 1000kr har en nominell ränta på 0% – men en effektiv ränta på 5641%. En stor skillnad som självklart bör påverka valet av lån. Men att få låna till ”0% ränta” kan självklart locka de som inte är insatta i begreppen.

Skuldrådgivare ”Inför privatekonomi i skolan”

Det är inte bara politiska partier som ser behovet av mer privatekonomi i skolan. Det är även något som Budget- och Skuldrådgivare håller med om. Detta åtminstone Ingvor Fahlén som har detta yrke i Karlstads Kommun. I en artikel i VF.se lyfter hon upp sin oro gällande ökad skuldbörda hos allt fler personer. Hon var även ordförande för Budget- och Skuldrådgivarnas Yrkesförening och har därmed varit med och haft åsikter om det arbete som regeringen genomfört för att minska antalet överskuldsatta personer i Sverige. För henne finns en tydlig lösning som skulle minska problematiken betydligt.

”Allra bäst vore att ta in privatekonomi som ett ämne i skolan. Allt för många upprepar sina föräldrars misstag”.

Eleverna vill ha mer kunskap

Att efterfrågan är stor hos eleverna är också helt tydlig. Det påvisar Susanna Sundström som 2015 arbetade på Ung Privatekonomi och genomförde föreläsningar runt om i Sverige för gymnasieungdomar. Bland annat pratade hon om hur gymnasielever skulle få råd med sin första lägenhet, hur de skulle undvika att bli överskuldsatta och hur man investerar i fonder. Efter att de träffat 4196 elever gjorde de en sammanställning över de svar de fått in efter dessa föreläsningar. Hela 96% ansåg att de ville ha mer privatekonomi i skolan.

Bankerna vill ha mer kunskap

Även bankerna lyfter fram att de vill ha mer kunskap inom ämnet hos gymnasieeleverna. Bland annat skrev familjeekonomen på Ikano Bank (Sharon Lavie) artikeln ”Inför privatekonomi i skolan nu!” som ett inlägg i debatten. Hon har även varit med och skrivit brev till utbildningsdepartementet för att påverka beslutstagare i frågan.

Nordea erbjuder gratis föreläsningar på högstadieskolor och gymnasieskolor. Föreläsningar som de kallar för ”ekonomipejl” och som handlar om privatekonomi överlag.

När sker ändringen?

Uppenbarligen är de flesta överens om att mer kunskap behövs inom privatekonomi. Frågan är när detta visar sig i praktisk handling. Än så länge (2017) pekar statistik från Kronofogden att kunskapsnivån inte ökat. För än så länge är unga vuxna överrepresenterade gällande ärenden hos dem. Förhoppningsvis kan detta ändras över tid.